Emelie har blivit barnkär som en hund

Något måste jag ha gjort rätt på Brunnaskolan fritids förra terminen, för igår när jag gick förbi och hälsade på var det total kalabalik. Alla barn var helt tokiga och sprang omkring, kramade mig, ropade över hela skolgården att EMELIE ÄR TILLBAKA!!!!!!

Stolthet.

Jag kände en enorm stolthet. Där stod jag, en outbildad 20-åring och hade lyckats vinna alla barnens gunst. Jag var minst lika glad som de över att få se dem igen, jag har faktiskt saknat barnen oerhört mycket nu när jag varit borta. Det är därför det gör extra ont att veta att om jag inte hade åkt skulle jasg jobbat heltid där just nu, troligen även över sommaren. Men så kan man ju inte tänka! Resan var något av det grymmaste jag gjort i mitt liv och jag vill inget hellre än attt slänga mig ut i världen igen. Men samtidigt vill man inte glömma den värld man har här hemma. Med barnen!

De ringde från skolan igår och ville att jag skulle komma in och jobba idag. Självklart gjorde jag det. Självklart var det succé. Den där skolan behöver mig vare sig de vill det eller inte. Jag väntar bara på att ledningen ska inse det :P Haha, kaxigt men sant.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0